Så känns det dock inte alltid. För tillfället är jag väldigt kluven. Jag kan inte bestämma mig för om jag mår bra eller dåligt, om jag är glad eller ledsen. Jag känner mig gråtfärdig men har inget att vara ledsen för igentligen. Jag längtar och sakanar något/någon väligt mycket så det gör ont i hjärtat men jag vet inte vem/vad. 

Jag har mycket som ska fixas och lämnas in i skolan men det går bara inte. Jag bryter ihop. Vädret är underbart så jag kan inte säga att det är vädret jag mår dåligt av heller. Vad fan ska jag göra för att bli lycklig? Jag kommer verkligen inte på nått som kan få mig glad just, och jag hatar det. Jag har testat att kolla på film, äta choklad, mumsa i mig bullar, olika frukter och massa sötsaker men inte blir det bättre av det.

Det finns en sak jag skulle vilja göra just nu, men det går inte. Jag skulle vilja åka långt bort till landet ingenstans eller likande, och bara få vara. Lära känna mig själv, hitta livsglädjen som jag en gång hade, och bara få vara mig. Utan krav, utan tvång och utan måsten. Lära mig andas och slappna av, lära mig njuta av livet och ta vara på varje stund.

Ibland önskar jag att jag var precis nyfödd och kunde ligga i min trygga vagn helt ovetandes om livets svåra stunder. Man blev ledsen om man tappade nallen på marken, men det blev snabbt bra igen bara mamma eller pappa tog upp den. Inte som nu.. man kan få djupa sår som inte går att läka. Man får bara lära sig leva med smärtan.

Jag kan inte säga att jag önskar att jag var i nån annas skor för det gör jag inte. Jag gillar mig själv och det mesta i mitt liv. Jag har lärt mig leva mitt liv som mig. Inte som någon annan. Det borde betyda att jag känner mig själv ganska bra men just nu har jag gått vilse i mig själv och hittar inte tillbaka till vägen som jag började gå på för många år sedan.

Jag vet inte rikitgt vad det är jag vill ha sagt men kanske, ta vara på de chanser du får. För rätt vad det är så har du förlorat dem.